Högt kolesterol – vad det betyder och vad du kan göra

Vad är kolesterol?

Kolesterol och triglycerider är de två fetter som framför allt finns i blodet. Kolesterol behövs: kroppen bygger celler av det och använder det som råvara för vissa hormoner och gallsyror. En stor del bildas i levern, resten kommer från maten.

I blodet transporteras kolesterolet i små partiklar. De två du oftast ser i ett provsvar är:

• LDL – kallas det skadliga kolesterolet. Höga halter kan bidra till åderförfettning, att fett lagras i blodkärlens väggar.
• HDL – kallas det nyttiga kolesterolet. Det transporterar bort kolesterol från kärlväggarna tillbaka till levern.

Vill du förstå siffrorna på ditt provsvar? Läs mer om LDL-värde och målvärden.

Vad händer i kroppen vid högt kolesterol?

När det finns mycket LDL i blodet kan kolesterol fastna i kärlväggen. Där startar en långsam inflammation, och med åren kan det bildas plack som gör kärlväggen tjockare, hårdare och ojämn. Det kallas åderförkalkning (ateroskleros).

Åderförkalkning ökar risken för kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke. Risken påverkas av flera saker samtidigt – kolesterol, blodtryck, rökning, diabetes, ålder och ärftlighet – och därför bedömer vården alltid din samlade risk, inte bara ett enskilt värde.

Symtom – märks högt kolesterol?

Höga halter av blodfetter ger vanligtvis inga symtom. Det enda sättet att veta är ett blodprov. Vid den ärftliga formen familjär hyperkolesterolemi kan det ibland synas tecken på huden eller i ögonen.

Läs mer om symtom och tecken på högt kolesterol.

Varför blir kolesterolet högt?

För de flesta är det en kombination av arv och levnadsvanor. Kolesterolet stiger också normalt med åldern.

• Maten – mättat fett, till exempel i smör, kokosolja och palmolja, höjer LDL. Transfett höjer LDL och sänker HDL.
• Ärftlighet – familjär hyperkolesterolemi (FH) ger högt LDL redan i unga år. Ungefär 0,3 procent av befolkningen har det, men de flesta vet inte om det.
• Andra faktorer – övervikt, lite motion, rökning, mycket alkohol, diabetes, njursjukdom och vissa hormonrubbningar påverkar blodfetterna negativt.

Hur mäts kolesterolet?

Kolesterol mäts med ett vanligt blodprov. Ofta mäts totalkolesterol, LDL, HDL och triglycerider samtidigt. Om triglycerider ingår tas provet vanligtvis fastande, alltså innan du ätit på morgonen – men fasta är inte alltid nödvändig. Följ instruktionen från din vårdcentral.

Har du fått ett avvikande värde tar vården oftast ett nytt prov inom några veckor innan man bedömer om du behöver behandling.

Vad kan jag göra själv?

Levnadsvanor är grunden för alla – både för dig som inte behöver medicin och för dig som får det. De förändringar som har bäst stöd är:

1. Byt mättat fett mot omättat – rapsolja, olivolja och flytande matfett i stället för smör. Det förbättrar blodfetterna enligt Livsmedelsverket.
2. Ät mer fibrer – havre, korn, bönor, linser och grönsaker. Havrebetaglukan sänker kolesterolet vid 3 gram per dag.
3. Lägg till nötter och växtprotein – en näve osaltade nötter och baljväxter gärna varje dag.
4. Rör på dig – minst 150 minuter i veckan på måttlig nivå, till exempel rask promenad.
5. Sluta röka – rökning skadar kärlväggarna och gör det lättare för LDL att ta sig in.

Läs mer om mat som sänker kolesterolet, hur snabbt du kan sänka det och hur du sänker kolesterolet utan medicin.

Behandling med läkemedel

Om din samlade risk är hög – till exempel efter en hjärtinfarkt eller stroke, vid diabetes eller ärftligt högt kolesterol – rekommenderar läkaren ofta läkemedel. Det vanligaste är statiner, som minskar leverns produktion av kolesterol och kan sänka LDL med upp till 50 procent.

Läkemedel och levnadsvanor fungerar tillsammans. Får du medicin utskriven – prata med din läkare innan du ändrar eller slutar med den.

När ska jag söka vård?

Kontakta din vårdcentral om du har fått ett högt värde och vill göra en plan, eller om nära släktingar har fått hjärt-kärlsjukdom tidigt – män före 55 år eller kvinnor före 60 år. Då kan det finnas ärftligt högt kolesterol i familjen.